Vad är maskering?
Inom forskningen kallas det ofta kamouflering. En välkänd brittisk studie från 2017 intervjuade 92 vuxna med autism om hur de gör i sociala situationer. Forskarna såg två delar. Den ena är att dölja, till exempel att hålla tillbaka rörelser eller reaktioner som andra kan tycka är konstiga, och att spela en roll. Den andra är att kompensera, alltså att medvetet använda strategier för att klara det sociala, som att tvinga sig till ögonkontakt eller öva in uttryck.
Skälen var oftast två: att få passa in och slippa bli utpekad, och att kunna få vänner och relationer.
Diagnosmanualen DSM-5-TR tar upp samma sak. Tecken på autism ska ha funnits tidigt i livet, men de kan döljas av strategier som man har lärt sig senare.
Hur det kan se ut i vardagen
Maskering ser olika ut för olika personer. Några exempel:
- Du förbereder vad du ska säga innan samtal, middagar eller möten
- Du härmar hur andra pratar, rör sig eller klär sig
- Du ställer frågor för att slippa prata om dig själv
- Du håller tillbaka reaktioner på ljud, ljus eller beröring tills du är ensam
- Du har regler för hur man "ska" vara, som du följer noga
Vid ADHD används ordet ofta om att dölja glömska, kaos och sena kvällar bakom extra kontroller, överförberedelser och att alltid vara först på plats. Forskningen om maskering vid ADHD är inte lika omfattande som vid autism.
Priset du betalar
Den tydligaste slutsatsen i studien från 2017 var att maskering tröttar ut. Deltagarna beskrev det som mentalt, fysiskt och känslomässigt dränerande, och många behövde tid ensamma för att återhämta sig efteråt. Flera beskrev också en ständig oro för om de hade gjort rätt, och en känsla av att inte få vara sig själva. Även 1177 beskriver att den som har autism kan behöva dra sig undan sociala sammanhang för att inte bli utmattad.
Det kan därför se ut som att allt fungerar på jobbet eller i skolan, medan det hemma inte finns någon kraft kvar. Den skillnaden är viktig att berätta om i en utredning.
Varför maskering kan försena en diagnos
När svårigheterna inte syns utåt är de lätta att missa, både för dig själv och för vården. I studien från 2017 beskrev deltagarna att maskering kunde fördröja diagnosen eller göra att andra tvivlade på den.
En översiktsstudie från samma år gick igenom 54 studier om könsfördelningen vid autism. Forskarna såg tecken på att flickor som uppfyller kriterierna för autism löper större risk att inte få någon diagnos. Kamouflering var en av de möjliga förklaringar de lyfte.
Hur en utredning tar hänsyn till maskering
En noggrann utredning tittar inte bara på hur du verkar i stunden. Den frågar också vad det kostar dig, hur du har det efteråt och hur det var när du var liten. Därför ingår en intervju med någon som kände dig innan du var 12 år.
Hos Cleo Care är alla utredare kvinnor och specialtränade på hur ADHD och autism syns hos kvinnor, även när det är väl dolt.
Att börja lägga märke till det
Du behöver ingen diagnos för att börja se mönstren. Det kan hjälpa att skriva ner i vilka situationer du anpassar dig mest, och hur lång tid det tar att återhämta dig efteråt. Anteckningarna kan också vara bra att ta med till ett samtal med en psykolog.
Är du så utmattad att du inte orkar med vardagen, eller har du tankar på att skada dig själv, kontakta 1177 för råd eller ring 112 vid akut fara.